×

Global marknadsvolym och tillväxttrender för aluminiumprofiler (2025–2035)

Global marknad för extruderade aluminiumprofiler – volym och tillväxttrender (2025–2032)

Globala försäljning av extruderade aluminiumprofiler uppgick till cirka 78,6 miljarder dollar år 2024, och experter förväntar sig att detta tal kommer att öka stadigt med cirka 4,8 % per år tills det når ungefär 104 miljarder dollar år 2030. Byggföretag, bilproducenter och flyg- och rymdindustrier driver alla denna tillväxt. Enligt den senaste marknadsrapporten för aluminiumlegeringar från 2025 drivs utvecklingen framåt av snabbt växande städer och stora infrastrukturprojekt i utvecklingsländer. Vi ser också att fler byggnader använder material som sparar energi, samt att fabriker blir smartare med automations­teknik. Dessa trender innebär att efterfrågan på högkvalitativa aluminiumlegeringar också ökar. Särskilda kvaliteter av aluminium blir allt mer populära för exempelvis flygplansdelar där renhet är särskilt viktig.

Prognos för marknaden för aluminiumextrudering och beräknad CAGR fram till 2035

Framåt sett förväntar de flesta branschobservatörer att tillväxten kommer att öka långt bortom år 2030, med en genomsnittlig årlig tillväxt på cirka 7,7 procent fram till 2035. Vad driver denna utveckling? Installationer av förnybar energi kräver lättare material för sina konstruktioner, och företag blir allt mer seriösa när det gäller återvinning tack vare aluminiums imponerande återvinningsgrad på 95 procent. De etablerade ekonomierna i Nordamerika och Europa är främst upptagna med att underhålla det de redan har, men det är egentligen i Stilla havsregionen (Asien-Stilla havet) som händelserna utspelar sig just nu. Enligt världsbankens uppgifter från förra året utgör byggnadsutgifterna där nästan två tredjedelar av den totala världsutgiften.

Nyckeldrivkrafter som formar den globala efterfrågan: Lättvikt, urbanisering och grön byggnation

Tre omvandlande krafter omformar efterfrågan:

• Vikttillämpning : Fordonsframställare använder extruderade aluminiumprofiler för att minska fordonets vikt med 24%(EPA 2023), vilket minskar utsläppen avsevärt utan att kompromissa med säkerheten.
• Urbanisering : Över 2,5 miljarder människor kommer att flytta till städer senast 2050 (UN-Habitat), vilket driver efterfrågan på aluminiumintensiva höghastighetsjärnvägsnät och modulbostäder.
• Grön byggnad : Antalet LEED-certifierade projekt har ökat 19 % årligen sedan 2020, där aluminiumfasader minskar byggnaders kyldon med 34%jämfört med traditionella material.

Dessa trender möts i stora projekt som Saudiarabiens NEOM, där aluminiumprofiler utgör grunden för koldioxidneutrala stadskonstruktioner.

Regionala efterfrågedynamik och framväxande möjligheter per kontinent

Nordamerika, Europa och Asien-Stilla havsregionen: Mogna marknader med hög infrastrukturförsäljning

De stora marknaderna för aluminiumprofiler är fortfarande Nordamerika, Europa och Stilla havsregionen, främst på grund av all infrastrukturutveckling och de gröna byggreglerna som dyker upp överallt. I Nordamerika har man på senare tid köpt mer värmebrytande aluminiumfönster. Siffrorna visar en ökning med cirka 12 % sedan 2022 då byggnader rustas upp för bättre energieffektivitet. Europeiska byggare tar också på allvar återvunnen aluminium nuförtiden. Ungefär två tredjedelar av fasadprojekten i hela EU använder nu detta material enligt deras hållbarhetsregler. När det gäller ren volym tar dock Stilla havsregionen ledningen. Kina står för nästan hälften (cirka 43 %) av all extruderad aluminium som konsumeras världen över. Detta sker snabbt samtidigt som städerna växer och skyskrapor fortsätter att resa sig över regionen, enligt uppgifter från den senaste Global Infrastructure Report som publicerades 2024.

Latinamerika och Mellanöstern & Afrika: Tillväxtpotential driven av industrialisering

Industriell tillväxt över hela de växande marknaderna driver efterfrågan på material som är både lätta och motståndskraftiga mot korrosion. Marknaden för aluminiumprofiler i Latinamerika ser ut att expandera avsevärt under kommande decennium, med prognoser som pekar på cirka 7,2 procent årlig tillväxt fram till 2035. Denna drivkraft kommer till stor del från Brasiliens ambitiösa 34-miljarder-dollars initiativ inom förnybar energi, där hållbara monteringssystem för solpaneler gjorda av aluminium blivit avgörande komponenter. Under tiden i Mellanöstern och Afrika ser vi också imponerande ökningar – ungefär 18 procent högre användning av aluminiumfasader i byggnader varje år. En stor del av denna ökning kan tillskrivas Saudiarabiens storskaliga NEOM-projekt, som ensamt kommer att kräva cirka 2,1 miljoner ton konstruktionskvalitet av aluminiumprofiler. Länder som Nigeria och Sydafrika deltar också, och satsar resurser på att utveckla egna extruderingsanläggningar. Enligt senaste branschrapporter syftar dessa investeringar till att minska beroendet av importerade material med nästan hälften inom de kommande tio åren.

Utveckling av infrastruktur som en katalysator för användning av aluminiumprofiler

Världen investerar över 8,3 biljoner dollar i infrastruktur fram till 2040, och detta kapital driver framåt användningen av aluminium framför stål och betong i många byggnadsprojekt. Ta till exempel Indiens nya Delhi-Mumbai Expressway – den sträcker sig 1 200 kilometer och har krockbarriärer tillverkade av 27 % mer aluminium jämfört med traditionella modeller eftersom aluminium väger ungefär hälften så mycket. Globalt kräver myndighetsregler att aluminium används i ungefär två tredjedelar av alla kollektivtrafikprojekt idag. Enligt branschrapporter stod brodäck och flygplats tak ensamt för cirka en femtedel av alla extruderade aluminiumprodukter som användes förra året.

Fallstudie: Aluminiumprofiler i Dubais höghusfasader

Dubais skyline ger oss ett utmärkt exempel på vad aluminium kan åstadkomma inom arkitekturen. Ta Burj Khalifa till exempel, som är 828 meter hög och använder cirka 31 400 ton aluminium i sin yttre och inre struktur. Det är imponerande när man tänker på hur mycket material som går åt i en så ikonisk byggnad. Sedan har vi Museum of the Future, där konstnärer har skurit vackra arabiska kalligrafier i CNC-fräsade aluminiumpaneler. Detaljnivån är fantastisk, med graveringar så fina att de har en precision på mindre än en tiondels millimeter. Vad dessa byggnader visar oss är att aluminium inte bara är bra för stora konstruktioner; det gör också att arkitekter kan skapa imponerande detaljer som skulle vara omöjliga med andra material. När städer fortsätter att växa och utvecklas ser vi allt fler innovativa användningar av aluminium i urbana miljöer över hela världen.

Hållbarhet, återvinningsbarhet och miljööverensstämmelse i aluminiumproduktion

Återvunnet aluminium och dess roll i hållbar tillverkning

Ungefär hälften av all aluminium som produceras världen över kommer numera från återvunna material, enligt forskning från ScienceDirect från 2022. Energibesparingarna är enorma också – att smälta ner gammal aluminium kräver ungefär 95 % mindre energi jämfört med att utvinna ny från bauxitmalm. Moderna återvinningsanläggningar har blivit mycket effektiva på detta, med återvinningsgrader på cirka 98 % när det gäller att återvinna användbar metall. Det innebär färre gruvor som gräver upp råmaterial, samtidigt som starka legeringar fortfarande tillverkas för bilar och byggnader. Vad som är intressant är hur hela denna process passar in i större hållbarhetsinsatser. Istället för att hamna på soptippar omvandlas konsumentavfall till värdefulla resurser för tillverkning, gång på gång.

Miljöregler som påverkar globala leverantörer av aluminiumprofiler

Leverantörerna står inför allt större regleringstryck från mekanismer som EU:s Carbon Border Adjustment Mechanism (CBAM), som kan införa 120 dollar/ton påföljder för import av koldioxid till 2026. De som använder förnybar energi och realtidsmätning av utsläpp visar att de följer klimatpolitiken 30% snabbare (Farmonaut 2024), vilket ökar marknadstillträdet och konkurrenskraften.

Livscykelanalys: Energieffektivitet och koldioxidavtryck för aluminiumsträngningar

Livscykelanalyser visar att extruderat aluminium genererar 55% lägre koldioxidutsläpp än stål under hela dess livstid när återvinning beaktas. Aluminium kan återvinnas oändligt och det kompenserar 85% av den ursprungliga tillverkningsenergin, och varje återvinningscykel bevarar 100% av materialet, vilket gör det idealiskt för lång livslängd.